FORNEBODA - EN MODERNA HÖGLOFTSSTUGA.
Högloftsstugan kallas också sydgötiskt hus. Bostadstypen var vanlig i sydsverige i allmänhet och i Blekinge i synnerhet från medeltid fram till 1800-talets mitt, när nya stora hustyper ersatte de gamla och låga. Högloftsstugorna var allmänt förekommande bland bönder. Byggnaden består av vanligtvis av tre olika hus-kroppar som sammanfogats till en enhet. I mitten en låg en ryggåsstuga, med invändigt tak öppet upp till nock, flankerad på vardera gaveln av en hög bod, kallade bakloft och framloft. Bodarna var uppfört i två våningar. Mitthuset var familjens dagligstuga. Huvudingång, ofta i kombination med förråd och redskapsbod, fanns alltid i en av bodarna.
Den andra boden tjänade som sommarbostad, vävkammare, men också djurstall och höloft.
Under 1800-talets andra hälft frodades en vurm för fornstora dagar med början i en romantiserad idealbild av det götiska, det fornnordiska för att mot sekelskiftet uttrycksmässigt dämpas i en mer national-romantisk bondenära anda. Ett resultat av denna tillbakablickande trend blev bla mycket annat Skansen och Nordiska museet.
DEN FORNNORDISKA ANDAN hade mot 1800-talets slut dämpats och kom allt mer att övergå i en nationalromantisk riktning, som i sitt sajälvständiga uttryck slog igenom först under 1900-talets allra första år.
takryttare och vinskivor medan själva hustypen, högloftstugan, ansluter till nationalromatiken. Huset är med andra ord ett ihopkok av två olika historiserande trender tolkade av sin samtid. Det har aldrig genom historien funnits en så stor och hög höglofts-stuga som Fornebodastugan och aldrig någonsin en med den typen av exteriör utsmyckning. Forneboda som Alma Gauffins högloftsstuga kallades, utvecklades snabbt till ett kulturellt centrum i bygden, flitigt besökt av såväl ortsbor som brunnsgäster. Snart kom också Gårdsjön att byta namn till Forne-bodasjön Fornebodastug-ans exteriör berättar om såväl hustyp som stilideal. I Fornebodastugan kan man se tydliga fornnor-diska stildrag framför allt i alla balkonger/altaner,