fornebodastugan

EN MODERN HÖGLOFTSTUGA
Tulseboda Brunns- och Badhus AB i Kyrkhult bildades 1877. Anläggningen var fram till första världskriget en popu-lär brunnsort. Bland brunnsgästerna fanns sommaren 1887 Alma och George Gauffin från Stockholm. Alma Gauffin förälskade sig i den vackra Gårdsjön första år. Fornebodastug-ans exteriör berättar om såväl hustyp som stilideal. I Fornebodastugan kan man se tydliga fornnor-diska stildrag framför allt i alla balkonger/altaner, öster om kyrkan och paret beslöt att bygga sig ett hus vid sjöns bortre strand.

Redan året därefter var huset rest invid sjöns östra strand; en byggnad helt av sin tid, en modern hög-loftsstuga.

HÖGLOFTSSTUGAN kallas också sydgötiskt hus. Bostadstypen var vanlig i sydsverige i allmänhet
och i Blekinge i synnerhet från medeltid fram till 1800-talets mitt, när nya stora hustyper ersatte de gamla och låga. Högloftsstugorna var allmänt före-kommande bland bönder. Byggnaden består av van-ligtvis av tre olika hus-kroppar som sammanfogats till en enhet. I mitten en låg en ryggåsstuga, med in-vändigt tak öppet upp till nock, flankerad på vardera gaveln av en hög bod, kallade bakloft och framloft. Bodarna var uppfört i två våningar. Mitthuset var familjens dagligstuga. Huvudingång, ofta i kombina-tion med förråd och redskapsbod, fanns alltid i en av bodarna.

Den andra boden tjänade som sommar-bostad, vävkammare, men också djurstall och höloft.

Under 1800-talets andra hälft frodades en vurm för fornstora dagar med början i en romantiserad idealbild av det götiska, det fornnordiska för att mot sekelskiftet uttrycksmässigt dämpas i en mer national-romantisk bondenära anda. Ett resultat av denna tillbakablickande trend blev bla mycket annat Skansen och Nordiska museet.

DEN FORNNORDISKA ANDAN hade mot 1800-talets slut dämpats och kom allt mer att övergå i en nationalromantisk riktning, som i sitt sajälvständiga uttryck slog igenom först under 1900-talets allra första år.

takryttare och vinskivor medan själva hustypen, högloftstugan, ansluter till nationalromatiken. Huset är med andra ord ett ihopkok av två olika historice-rande trender tolkade av sin samtid. Det har aldrig genom historien funnits en så stor och hög höglofts-stuga som Fornebodastugan och aldrig någonsin en med den typen av exteriör utsmyckning. Forneboda som Alma Gauffins högloftsstuga kallades, utveck-lades snabbt till ett kulturellt centrum i bygden, flitigt besökt av såväl ortsbor som brunnsgäster. Snart kom också Gårdsjön att byta namn till Forne-bodasjön Fornebodastug-ans exteriör berättar om såväl hustyp som stilideal. I Fornebodastugan kan man se tydliga fornnor-diska stildrag framför allt i alla balkonger/altaner,